Små Fältbiologer vid Kräppladammen, 20/9!

Skrivet av Christian 0 kommentarer

Catarina från Tillväxt tog initiativet att bjuda in sin barngrupp från Fältbiologerna, till Skogsträdgården vi anlagt vid Kräppladammen. Denna gång var det dags att plantera ner surjordsväxter i den odlingsbädd vi påbörjade under senaste Tillväxt-aktionen.

Klockan 17.45 möttes hela gruppen av fyra vuxna; Catarina, Margaretha och Christian från Tillväxt och en förälder, Katarina H, samt fem barn i åldern 6-9 år. Vi fick även tillökning av en liten grannflicka, Nora, som alltid brukar komma till Tillväxts planteringar vid dammen och gräva med händerna i jorden.

Vi promenerade tillsammans från Rågsveds centrum och tog genvägen genom den lilla skogen som ligger i gränsområdet mellan Huddinge kommun och Rågsveds kommun, där snubblade vi över ett stort bestånd av Svart Trumpetsvamp och barnen plockade ihop två påsar, fulla med svampar, innan vi blev tvungna att slita oss på grund av utrymmesbrist i påsar och fickor! Väl ute ur skogen kom vi fram till dammen och barnen gjorde stora ögon över den 30-tal stora, halvtama Gräsandflocken, som kom vaggande upp på land med ett intensivt kvackande. De hoppades på att få mat tydligen, men då inga överblivna brödbitar eller kex togs fram så vände de sina små rumpor till oss och gick förnärmade i vattnet igen med ett ljudligt plask. Barnen var vid det här laget glada och uppsluppna och vi gick vidare till själva Skogsträdgården, var de fick en kort teoretisk genomgång samt guidad tur av Christian. De lekte mellan bäddarna och fann massor av små djur och insekter som de visade fram i händerna till oss, jordlöpare, sniglar, spindlar och annat spännande som lever i jorden. Vi fikade tillsammans, drack varm nyponsoppa och åt hembakt surdegsbröd med getost och hemodlade Victoriaplommon till efterrätt.

Då var det dags att gräva med händerna i jorden och plantera ner surjordsväxterna. Denna bädd har funktionen av en solficka som är designad i en spiralform, med entréöppningen mot söder. Vi började med denna bädd den senaste planteringsaktionen, vilket jag nämnde tidigare, och anlade då grunden av papp och tidningar, kantade med mellangrova stockar vilka vi fann i skogen i närheten och fyllde på med jord med ett surt pH-värde. Stockarna tar med sig svampmycel till jorden vilket vi hoppas sprider sig och skapar ett stort nät av mycel mellan bäddarna och skapar även Mykorrhiza mellan växterna vilket är gynnsamt för ekosystemet och transporterar runt näringsämnen i Skogsträdgården. En liknelse kunde kanske vara som följer: Träden är Skogsträdgårdens gruvarbetare och tar upp näringsämnen med sina djupa rötter, vilka återförs till jorden när löven faller till marken. I jordens översta skikt, förnan, bryts växtmaterialet ner och blir då tillgängligt för andra växter/organismer. Mycel och rötter är tunnelbanan för dessa näringsämnen i jorden och mykorrhiza är kioskerna där varor/näringsämnen utbyts mellan olika växters rötter. Finns inte mykorrhiza, kan inte växterna handla med näringsämnen mellan varandra.

Mot norr står en spaljé av rejäla Ekgrenar som är tjärade i ändarna för hållbarhetens skull. Denna för tankarna till en Fornnordisk design, med tvärslår som jackats/huggits ut för att passa in i varandra. Funktionen är bland annat att klätterväxter ska kunna klänga fast i spaljén, stoppa upp vinddrag och i framtiden helt täcka den. I denna bädd planterade barnen ner surjordsälskande växter och inga spadar behövdes denna gång. Nu finns här klätterväxter; Staketdruva, Minikiwi och Björnbär, samt buskar; Hallon och Amerikanska Blåbär, samt perenna bär; Åkerbär och låga blåbär (Emil). Nöjda små fältisar vinkade hejdå och skyndade vidare till föräldrarna som väntade vid ersättningsbussarna i Rågsved. Vad vi hann med mycket på två timmar!

Nästa steg är att plantera ner växter som vill ha ett surt pH vilka får fungera som perenna marktäckare, men dessa ska vi introducera nästa år. Fram till dess håller vi marken täckt med organiskt material såsom gräsklipp och kompost, dels för att mata maskar och mikroorganismer, dels hålla jorden fuktig och jämnvarm och dels för att hålla borta oönskade perenna/annuella ogräs… Begreppet ogräs definierade vi skämtsamt häromdagen; Ogräs är de örter man inte själv vill ha just där, men som naturen verkar vilja så in. Detta diskuterade vi i samband med den utbredda okunskap som finns i allmänheten om de flesta ”välkända” ogräs; Svinmålla, Maskros, Stjärngräs (Stellaria), Löktrav och Kirskål är ätbara och vissa av dessa är uppskattade vårprimörer som äts färska eller stekta i vitlök, olja/smör och kryddor. Detta var ett avslutande sidospår. Vi ses nästa planteringsaktion!

Bli den första att lämna en kommentar!
Skriv en kommentar

Namn

E-post

Hemsida

*

« Tidigare inlägg
«
Nästa inlägg »
»